Var hälsad, min klingande,

uppförsbacksspringande

timmerframbringande

svartblanka vän!

Beskäftiga nickandet,

underluggblickandet,

aldrigklickandet

lever än!

Var hälsad, min stretande,

skogsallvetande

raggiga häst!

Du allting tålande,

fodersnålande,

snödrivskrålande

urskogsbest!

De norröna boende

gav dej förtroende,

fortsätt ditt gnoende

föd dina föl!

De timmerfraktande

traktorn, traktade

efter ditt slaktande,

är en knöl!

Bilarnas brummande

verkar fördummande

på våra tummande

skogens män!

Ställ allt ditt plogande

skogsvägsknogande

till vårt förfogande

länge än!

Det här stycket om nordsvensken är taget ur en tidning någon gång på 50-talet.

Per-Ola Olsson läste upp det som avslutning på sin föreläsning på vernissagen till utställningen "Hemfödingar".

Hemfödingar